
Skillnaden mellan relining och stambyte
Orden används ibland som om de betydde samma sak, men det gör de inte. Vid ett stambyte rivs de gamla rören ut och ersätts med nya. Eftersom rören ofta går genom badrum och kök innebär det i regel att våtrummen rivs och byggs upp igen, med nya tätskikt och ytskikt.
Vid relining behålls de gamla rören. De rengörs och får en ny insida av härdplast, så att det i praktiken bildas ett nytt rör inuti det gamla. Arbetet görs inifrån, via rensluckor, brunnar och anslutningar, och badrum och kök kan stå kvar.
En vägledning från Renoveringscentrum vid Lunds tekniska högskola betonar just detta: relining kan aldrig fullt ut ersätta ett stambyte. Relining renoverar avloppsrören, men ett stambyte byter ofta även tappvattenledningar och ger nya våtrum. Jämförelsen handlar därför om vad fastigheten behöver, inte bara om vilken metod som är billigast.
Tre vanliga metoder för relining
Relining är ett samlingsnamn för flera tekniker. De tre vanligaste i Sverige är:
- Strumpmetoden. En strumpa indränkt i härdplast förs in i röret och trycks ut mot rörväggen, där den härdar. Den ger ett delvis bärande rör i röret och passar bra i längre raka ledningar, till exempel liggande ledningar och ledningar ut till tomtgränsen. Skarpa böjar och små dimensioner gör den svårare.
- Sprutmetoden. Plast sprutas på rörväggen i flera lager. Metoden fungerar bra i förgreningar, men skiktets tjocklek kan variera.
- Borstmetoden. Plast appliceras med roterande borstar. Den kräver att det gamla röret har en yta som plasten fäster vid och är mindre lämplig i rör med kraftig korrosion.
Oavsett metod börjar arbetet med att röret rengörs ordentligt, ofta genom spolning och fräsning, så att den nya insidan fäster mot en ren yta. Sedan läggs plasten på eller trycks ut och får härda. Till sist öppnas anslutningar från andra rör inifrån och resultatet filmas.
Ofta kombineras metoderna i samma fastighet. En stam kan få en strumpa medan förgreningar beläggs. Utöver dessa finns punktrelining, där en kort manschett lagar en enstaka skada.
Relining eller stambyte – en jämförelse
| Relining | Stambyte | |
|---|---|---|
| Vad görs | Befintliga rör får en ny insida | Rören byts mot nya |
| Ingrepp i lägenheten | Litet, arbetet görs inifrån rören | Stort, våtrum rivs ofta |
| Tid utan fungerande avlopp | Kort per stam eller ledning | Lång, ofta flera veckor per lägenhet |
| Tätskikt och golvbrunnar | Ingår inte | Byts i regel |
| Tappvatten | Ingår inte | Byts ofta samtidigt |
| Livslängd | Inte vetenskapligt fastställd | Ofta beräknad till 40–50 år |
| Försäkringsbolagens syn | Varierar, fråga ditt bolag | Nya rör värderas som nya |
Lunds tekniska högskola har också jämfört miljöpåverkan i en livscykelanalys av ett flerbostadshus. Där gav strumpmetoden lägre klimatpåverkan än rörbyte, främst för att ett rörbyte kräver nya plattor, tätskikt och avjämningsmassa i alla våtrum. Studien antog samma livslängd för båda alternativen.
När relining passar – och när den inte gör det
Relining är ofta ett bra val när:
- rören har sprickor, korrosion eller rötter men fortfarande har sin form,
- badrummen är i gott skick och inte behöver renoveras inom överskådlig tid,
- de boende inte ska behöva flytta ut eller stå utan badrum under lång tid,
- ledningen ligger under ett golv, en uppfart eller en trädgård som är dyr att gräva upp.
Stambyte kan vara det bättre valet när:
- badrummen ändå behöver renoveras och tätskikten är uttjänta,
- även tappvattenledningarna är i dåligt skick,
- rören har kollapsat eller deformerats så mycket att de inte går att relina,
- det har förekommit vattenskador som pekar på brister i hela installationen.
Vägledningen från Lunds tekniska högskola avråder från att relina i samband med en badrumsrenovering, eftersom tätskikt och golvbrunnar inte omfattas. Ska badrummet ändå rivas är nya rör ofta det naturliga valet.
Filmningen avgör
Varken relining eller stambyte bör beslutas utan att rören har filmats. Filmningen görs efter en spolning, så att beläggningen inte döljer skadorna, och visar sprickor, hål, korrosion, rötter och sänkor. Den visar också om röret har en form som gör att det går att relina.
När arbetet är klart ska röret filmas igen. Vägledningen rekommenderar att filmningen görs från båda hållen och att den sparas som dokumentation. Det gör det möjligt att se att den nya insidan sitter som den ska, utan veck eller hål.
Det är också filmningen som visar om hela sträckan behöver åtgärdas. Ofta är en ledning i gott skick på större delen av sträckan och skadad på ett eller ett par ställen. Då kan en punktlagning av just de ställena vara tillräcklig, och beslutet om relining eller stambyte kan vänta. Omvänt kan en filmning visa att skadorna är så spridda att det inte är meningsfullt att laga dem en och en.
För en villa räcker det ofta att filma ledningen under källargolvet och ut till tomtgränsen. För en förening kan ett urval av stammar och de liggande ledningarna ge en bra bild av husets skick, innan det fattas beslut för hela huset.
Försäkring och livslängd
Försäkringsbolagen ser olika på relinade rör. Enligt vägledningen från Lunds tekniska högskola är många fortfarande kritiska och värderar inte relinade rör som nya. Vissa gör fullt åldersavdrag vid en skada. Fråga därför alltid ditt försäkringsbolag innan du bestämmer dig, och be om svaret skriftligt.
När det gäller livslängd finns ännu inga vetenskapliga studier av hur länge relinade rör håller i verkligheten. De äldsta relinade rören har enligt vägledningen varit i bruk i cirka 25 år med få problem. Ett materialprov som visar att plasten håller länge är inte detsamma som att hela reliningen håller lika länge.
För ett stambyte anger vägledningen en beräknad livslängd på 40–50 år. Jämförelsen blir därför mest rättvis om du räknar på kostnaden över tid, inte bara på priset för själva arbetet.
Frågor att ställa innan beslutet
- Vad visar filmningen av rören, och finns den att ta del av?
- Vilken metod föreslås för stammar, förgreningar och liggande ledningar, och varför?
- Vad säger vårt försäkringsbolag om relinade rör?
- Ska badrum eller kök renoveras inom de närmaste åren?
- Hur länge står avloppet avstängt, och hur informeras de boende?
- Hur dokumenteras arbetet, och filmas rören efteråt?
- Har entreprenören en ansvarsförsäkring och referenser från liknande uppdrag?
Så hjälper Renarör dig
Vi spolar och filmar rören så att du ser hur de mår innan något beslutas, och vi relinar avloppsledningar inifrån när filmen visar att det är rätt åtgärd. Läs mer om relining av avlopp, se hur arbetet läggs upp för föreningar vid relining i Stockholm eller hur en enstaka skada lagas med punktrelining i Täby. Rinner avloppet trögt men du vet inte varför, börja med guiden om när avloppet rinner trögt.


